In-Situ TestingIn-situ-provning Här följer en dokumentation av en verklig fältstudie som utförts vid Minnesota-universitetet. Den är ett typiskt exempel på det slag av studier som Camfill Farr kan genomföra.
Dr Peter Raynor vid Minnesota-universitetet har genomfört en oberoende studie där man har jämfört verkliga prestanda över hela livslängden hos elektrostatiska och mekaniska filtermedier.
Studien genomfördes under en 19-veckorsperiod 2001 av dr Raynor och Soo Jae Chae från miljö- och yrkeshälsoinstitutionen vid Minnesota-universitetets folkhälsofakultet. Studien finansierades av Johns Manville.
Resultatet af undersøgelsen viste, at et filter fremstillet med mekaniske glasfibermedier havde en væsentlig bedre udskilningsgrad end filtre fremstillet med elektrostatisk ladede syntetiske filtermedier.
Studiens resultat visar beträffande denna tillämpning på verkliga förhållanden att filter tillverkade med mekaniska glasfiberfiltermedier hade signifikant bättre avskiljningsgrad än filter tillverkade med elektrostatiskt laddade syntetiska filtermedier.
Under juni 2001 installerades MERV 14-filter med styva veck och glasfiberfiltermedier i ett ventilationssystem för 100 000 m3/tim i byggnaden för grundvetenskaper och biomedicinsk teknik inom Minnesota-universitetets område. I samma byggnad installerades i ett intilliggande identiskt ventilationssystem för 100 000 m3/tim MERV 14 filter med styva veck och med elektrostatbehandlade syntetiska filtermedier. Vardera systemet innehöll trettio 600 × 600 ×
Vardera systemet hade trettio 600 × 600 × 50 mm förfilter. Förfiltren byttes efter behov under de 19 testveckorna med tryckfallet som avgörande faktor..
Dr Raynor och S. J. Chae utvecklade en metod för provtagning av luften uppströms och nedströms om filtren så att alla mätningar kunde göras när ventilationssystemen var i normal drift. Partiklarna i luftströmmen klassificerades och räknades i specifika områden från 0,117 µm till 3,05 µm.
De första mätvärdena samlades in omedelbart efter att filtren hade monterats och systemen hade återstartats. De sista mätningarna gjordes 134 dygn senare. Ventilationssystemen datorstyrdes med hänsyn till byggnadens luftbehov. Datorstyrsystemet registrerade tryckfallet över testfiltren varje timma.
För alla partikelstorleksområden uppvisade de syntetiska filtren en avsevärd minskning av avskiljningsgraden, och denna minskning fortsatte under de första 12-14 veckorna av studien. De mekaniska filtren bibehöll sin avskiljningsgrad under hela testperioden. Eftersom 99 % av alla luftburna partiklar är mindre än 1 µm bör en minskad avskiljningsgrad i detta område föranleda en kritisk bedömning. Grovfiberfiltren fick också minskad avskiljningsgrad i partikelområdena över 1 µm. Till exempel var avskiljningsgraden vid partikelstorleken 1,0 µm för det syntetiska filtret 93 % under dygn 0, men efter dygn 134 var avskiljningsgraden 75 % efter att den hade gått ned så långt som till 70 %. Som jämförelse hade de mekaniska filtren avskiljningsgraden 93 % under dygn 0 och bibehöll denna prestandanivå under hela testet fram till dygn 134.
Före installationen vägdes fyra filter av vardera filtertypen, och de vägdes på nytt efter demonteringen 134 dygn senare. De mekaniska filtren uppvisade en viktökning på 0,66 gram per kvadratmeter av mediet, medan de syntetiska filten bara hade skiljt av 0,45 gram per kvadratmeter. Tryckfallet hos de mekaniska filtren ökade från 152 till 244 Pa medan tryckfallet hos de syntetiska filtren ökade från 164 till 237 Pa under testet.
Ytterligare information om studien finns i "Effects of Particle Loading on Electrically Charged Filters in an HVAC System", publicerad vid AFS-konferensen "Indoor Air Quality - Filtration" den 14-15 november 2002 i Cincinnati, Ohio, av fil.dr Peter Raynor.